Twitter logo

För ett socialt hållbart boende

Välkommen till plattformen för det breda samtalet om ett socialt hållbart boende, en bostadsmarknad i balans och en bostadspolitik för alla.

Boinstitutet ska vara det sammanhang och den scen där framtidsfrågorna om ett socialt hållbart boende, bostadsmarknad i balans och en bostadspolitik för alla diskuteras, där ny kunskap och nya idéer formuleras samt där människor från ett brett politiskt och idémässigt spektrum kan mötas. Boinstitutet ska bidra till att samtalet om det framtida boendet bygger på kunskap, har en bred förankring i samhället och är bortom partipolitik och särintressen. Boinstitutet ska bidra till ett helhetsperspektiv på boendet samt koppla boendefrågorna till samhällsutvecklingen och tillväxten i den svenska ekonomin.

Boinstitutet utför sitt uppdrag genom

att med egna arrangemang skapa förutsättningar för samtal samt erfarenhets- och kunskapsutbyte
att initiera och söka samarbeten för att hitta breda lösningar för ett socialt hållbart boende
att producera publikationer och rapporter 

Kunskapsråd

Till Boinstitutet knyts ett kunskapsråd av forskare och experter som bidrar med omvärldsbevakning och analys av frågor med koppling till boendet samt bistår med förslag till utredning, forskning och arrangemang.

Anna Granath Hansson, teknologie doktor, bostadsforskare, KTH, skrev sin doktorsavhandling om möjliga reformer för att öka bostadsbyggandet i de lägre hyres-och prissegmenten. Hennes nuvarande forskningsprojekt fokuserar på kommunala strategier för bostadsförsörjningen för hushåll med lägre inkomster.

Vad anser du är den viktigaste bostadspolitiska frågan just nu?

Den stigande strukturella hemlösheten har stora negativa konsekvenser såväl för de drabbade som för den kommunala organisationen och ekonomin. Insynen i situationen för tröskelhushåll, de som ligger nära hemlöshet eller inte syns i statistiken i dagsläget, är därtill ytterst begränsad, vilket gör att ingen har en riktig bild av problemets egentliga omfattning.

Tror du att politikerna kan lösa det?

Tyvärr är medvetenheten om den här frågan väldigt låg på statlig nivå. I många kommuner ligger den dock högt på dagordningen p.g.a. de omfattande kostnaderna. Att hitta gångbara lösningar är en riktig utmaning att bita i framöver. Här skulle jag vilja slå ett slag för att bostadsmarknader är lokala och att lösningarna därmed också kan se olika ut beroende på förutsättningarna.

Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet forskar om boendet, bostadsområdet och staden som platser för sociala maktrelationer. Specifika intresseområden är social rättvisa och diskriminering, samt klass, genus och intersektionalitet. Irene arbetar just nu med tre forskningsprojekt som berör dessa frågor.

Vad anser du är den viktigaste bostadspolitiska frågan just nu?

Att lösa bostadsbristen, inte generellt, utan för de med lägre inkomster. Vi behöver ta hänsyn till de sociala frågorna som klass och ekonomi samt de nyanlända och ungas väg till sin första bostad och att de fattiga pensionärerna inte ska bli bostadslösa. Hänsyn behöver också tas till den regionala fördelningen, att satsa mer på de regioner och städer där trycket är större. Vi är i akut behov av en bostadspolitik som tar dessa problem på allvar.

Tror du att politikerna kan lösa det?

Det tror jag absolut. Politikerna fortsätter att ha det största ansvaret. Marknaden har skött sig och byggt många bostäder enligt deras vinstdrivande principer, vilket de har förväntats göra. I Sverige löser dock inte marknaden bostadsbristen, särskilt inte de sociala behoven på bostadsmarknaden. Det är hög tid för politikerna att bekänna det.

Martin Grander, forskare vid Malmö Universitet. Disputerade hösten 2018 med sin avhandling om allmännyttan, For the Benefit of Everyone. Nu väntar nya forskningsprojekt om offentlig bostadsförsörjning, segregation och segmentering.

Vad anser du är den viktigaste bostadspolitiska frågan just nu?

På kort sikt är den viktigaste frågan att lösa boendesituationen för den allt större grupp som står helt utanför den reguljära bostadsmarknaden. Den ökade strukturella hemlösheten och det faktum att kommunernas socialtjänst har blivit en av landets största hyresvärdar är knappast värdigt ett välfärdsland som Sverige.

På längre sikt är den viktigaste frågan att skapa en bostadsförsörjning som inte reproducerar ekonomiska skillnader och skapar ojämna villkor för individernas framtidsmöjligheter. Boendesituationen ska inte vara avgörande för exempelvis tillgång till studier och arbete.

Tror du att politikerna kan lösa det?

Ja, absolut. Men det krävs stora uppoffringar. För att lösa den bakomliggande problematiken behöver politikerna plocka bort ekonomiska privilegier från många av sina väljare. De tidigare vägval som har gjorts i svensk bostadspolitik har gjort det svårt för dagens politiker att välja nya riktningar utan att bli impopulär bland stora väljargrupper.

Ola Nylander, professor vid institutionen för Arkitektur på Chalmers är arkitekt och forskare, och har varit initiativtagare bakom Centrum för boendets arkitektur. Ola har skrivit om bostadens utveckling i Svensk bostad 1850-2000 och om bostadskvalitet i avhandlingen Bostaden som arkitektur

Vad anser du är den viktigaste bostadspolitiska frågan just nu?

Det finns redan signaler på att den nya budgeten stramas åt kring forskning och utveckling kring boende- och bostadsfrågor. Bostadsforskning är direkt kopplad till kvalitetsfrågor och bostadsutveckling och något som behövs för att utmana byggandet i Sverige.

Tror du att politikerna kan lösa det?

Ja, det är ett ansvar politikerna måste kunna ta. Vi jobbar i Centrum för Boendets Arkitektur för att utveckla kunskap kring bostadskvalitet, boendevärderingar och bostadsekonomi. En viktig del av vår verksamhet är att förmedla kunskap och där blir mötet med politiker oerhört viktigt.

 

Text publicerad december 2018.

 

Boinstitutet startades våren 2017, och är ett initiativ från Hyresgästföreningens Riksförbund.