Twitter logo

Så vill Generation Z bo och varför

Sverige behöver 800 000 fler hem för att lösa bostadsbehovet till 2030, en tuff utmaning som väcker frågan om det byggs bostäder som framtidens bostadskonsumenter vill ha och har råd med?

Mellan 4 oktober och 29 november genomförde Boinstitutet en onlineundersökning via Ungdomsbarometern, där 2 989 unga mellan 15-24 år svarade på frågor om deras framtida boende.

Omöjligt att få ett förstahandskontrakt

På frågan om hur unga vill bo när de etablerat sig på arbetsmarknaden svarar de flesta villa (40 %) följt av bostadsrätt (31%). Hyresrätten kommer på tredje plats (17%). Nästan ingen vill bo i andra hand (1%) eller dela lägenhet med en kompis (1%). På frågan om vilket boende som är mest realistiskt svarar flest hyresrätt (29%) följt av bostadsrätt (27%) och villa (19%). Bara 5 % tror att de kommer bo i andra hand, och 2 % i kollektivboende. Samtidigt uppger fler än hälften av alla unga att det känns omöjligt att få ett förstahandskontrakt.

Hyresrätten mest realistisk

Var sjätte ung vill bo i hyresrätt, som upplevs vara enklare och smidigare eftersom den går fortare att flytta till/från och byta i jämförelse med ett ägt boende. Många uppger att de vill bo i centralt/i stan, där bostadsrätterna anses dyra, och att en liten hyresrätt passar deras ekonomi och hushållsstorlek bättre. Hyresrätten är samtidigt den boendeform som flest unga bedömer som mest realistisk. Det vanligaste förklaringen är att de inte har råd med insats eller möjlighet att ta lån för att köpa en bostad.

– Att en hyresrätt som anses mest realistiskt samtidigt upplevs omöjlig att få, visar hur tuffa villkoren är för unga som inte har föräldrar som kan hjälpa till med bostadslån, säger Moa Andersson, verksamhetsledare, Boinstitutet.

Bostadsrätten- en investering

Att bo i bostadsrätt har blivit mer populärt sedan 2000. Idag vill var tredje ung bo i bostadsrätt. Som förklaring till varför är ett vanligt svar i undersökningen att det är en bra investering, att det är billigare och ett sparande eftersom ”man betalar till sig själv” men också uppfattningen att bostadsrätten ger trygghet och frihet, med större möjlighet att inreda och bestämma själv. Många vill också bo centralt i stan, där utbudet av bostadsrätter anses vara större. Ett ytterligare skäl är att man saknar tillräckligt antal köpoäng för att få en hyresrätt.

– Att bostadsrätten blivit allt mer populär och ses som en investering hänger sannolikt samman med att priserna gått stadigt uppåt och räntorna varit låga. Om prisutvecklingen stannar av är det troligt att också synen på bostadsrätten som en god investering förändras, säger Moa Andersson, verksamhetsledare, Boinstitutet.

Drömmer om villa och frihet

För fyra av tio unga är villan ett mål och en livsdröm. Några typiska svar är att villan anses ge större frihet, vara något eget, skapa större avstånd till grannar och ge en känsla av att få göra precis som man vill. Villan tycks också ingå som en del i ungas idealbild om familjeliv. Flera svarande uppger att de själva växt upp i hus och att det därför känns naturligt att själv flytta till villa när de bildar familj. Tillgång till trädgård, större ytor, en passande miljö för barn och hund är vanliga motiv. Unga som bor på landsbygden är mer positiva till att bo i villa framför lägenhet.

– Det är intressant att villan har en så stark ställning som ideal för unga och att äga sin bostad kopplas till frihet och självbestämmande i en tid där trenden inom andra branscher går mot att dela, hyra och tjänstefiering säger Moa Andersson, verksamhetsledare, Boinstitutet.

Så bor unga idag

I Sverige flyttar de flesta hemifrån innan 20 års ålder, oftast från en villa (57%) och till en studentlägenhet (31%), hyresrätt i första hand (28%) eller bostadsrätt (18%). Fler än var tionde bor i andra hand (12 %) medan 6 % delar lägenhet. Medianpriset för vad unga betalar för sitt boende är 3 767 kr. Medianpriset, eller smärtgränsen för vad de kan tänka sig att betala som mest är 5 000 kr.

 

Ladda ner rapporten här